Theos superhjältekalas närmar sig med stormsteg. Han har längtat i ett halvår. Minst. I födelsedagspresent har han önskar sig en ”tändaljusare”, dvs en tändare. Men det får han förstås inte. Speciellt inte när vi fann honom framför teven för någon dag sedan med tända ljus på vardagsrumsbordet. ”Men jag skulle ju bara göra mysigt, pappa?”. Tändare och tändstickor ligger hädanefter på fågelnivå.
Tvåa på listan är en stor blå tårta. Egentligen gillar han inte ens tårta, men den där blå tårtan måste ha etsat sig fast i hans kalasdrömmar för under de senaste dagarna har han knappt pratat om något annat.
Detta kan ju verka som en piece-of-cake. En stor blå tårta, vad då? Men jag är ju inte den som gärna bakar. Inte heller den som lyckas särskilt bra. Och inte maken heller för den delen. Därför kikade jag idag in på ett av stans bagerier för att se om man rent av skulle ta och beställa en tårta. En stor blå tårta, kanske men en stjärna på. Men jag backade snabbt när jag såg att barnkalastårtorna gick på minst trehundraåttio. Så nu sitter jag och googlar kalastårtor. Man vill ju helst inte spoliera den blivande fyraåringens kalasdrömmar. Även om jag tror att drömmen om den blå tårtan glöms bort i samma stund som GB-glass-paketet tas fram ur frysen. Vi får se vart det slutar, ja ni också. Jag lär ju säkert bjuda på ett bildbevis, precis som i fjol.
Ledigfredag idag och jag håller på förbereda kvällens sushi. Jag vet inte varför, men på sista tiden har jag haft ett sånt begär efter sushi. Kan man söka hjälp för sånt? Önskar en trevlig helg men kommer säkert titta in efter lördagens stora happening, melodifestivalen! Passar på att visa några uppdaterade ”golden” oldies i butiken. Hasta la vista!
I kväll har Theo en sovaöverkompis. En tjej. Och han är knappt fyra.
Stella - Det är så hääärligt att sova över hos dig Theo!
Theo - Jag vet. Jag vet det.
Vi har just avnjutit Spidermanmos (broccolimos) med Batmanfisk (lax). Imorgon tror jag det blir Spidermanstroganoff med Doraris. Och på torsdagens meny står Harrypotterpastasås och Super-Mario-tagliatelle. Smakar utsökt, hälsar en snart-fyraåring.
Får man klaga av sig lite? Det är nämligen upp och nervända världen här nu. Varenda pryl här hemma är täckt av ett finkornigt betongdamm och huset har vibrerat hela helgen. Theo stängde in sig i badrummet nere för att försöka undkomma mullret från de två bilmaskinerna i lördags. Och vi har en sån där buddahfigur i fönstret som var milimeter från att vibrera iväg och träffa honom i huvudet. Denna buddah har alltid varit lite läskig i Theos ögon, och det gör ju inte saken bättre att den nu försökte attackera honom också.
David har tagit föräldraledigt i veckan för att bygga, fixa och riva ackompanjerad av världens bästa pappa som ägnat alla sina lediga timmar här. Och eftersom David tagit föräldraledigt för badrumsprojektet måste jag också också vara nästan-ledig för att vara med Theo. Men så mitt i allt drar jag på mig en skitjobbig förkylning. Så jag orkar inte ett knyst och får ur mig noll kreativa tankar. Det blir teve, tevespel, iphonespel för Theo och jag känner mig som en bottenmamma. Jag vet jag borde inte klaga, det är ju inte jag som sliter mig grå där inne. Men visst får man det ibland? Här en bild från hörnet av badrummet där vi ska bygga in ett badkar med trapp.
Snälla vän C var förbi idag med lunch och en ceriserosa sopkorg från Bolagret som ska ta plats i nya badrummet, special delivery ändå från storstaden. En vitamininjektion mitt i allt kaos. Tack snälla du för det!
Okej. Det lever om lite här idag. Det är röjning delux som pågår vilket inkluderar en bilmaskin som får hela huset att hoppa och dåna. En vägg är riven och badrummet är snart pulveriserat. Jag ska ta en bild lite senare och visa en lägesrapport. Tills vidare visar jag ett par uppdaterade motiv och så ett helt nytt, Grodprins. So long!
Theo fick vara hemma från dagis idag. Igen! Jag känner att jag börjar bli allt mer odisciplinerad. Ett magsjukevirus härjar visst på förskolan. Bästisen kusin Tim hade insjuknat igår. Det kan ju verka rätt överbeskyddande men Theo ska ju snart in på vägning, mätning och blodprov igen eftersom han ligger lite på efterkälken. Därför vi vill helst undvika dra på oss något jobbigt virus. Dessutom gör det ju inget att vara ledig och hemma. Jag har upptäckt att det går rätt bra att jobba även om Theo är här (även om det dåliga samvetet är ständigt närvarande).
Vi ägnar torsdagen till att storstäda köket medan resten av huset förfaller i renoveringsdamm. Eller vi och vi. Jag städar och Theo stökar. Theo har begärt Lady Gagas Pokerface eftersom man visst ”städar så bra me den”, varefter han stoppar en sushipinne i näsan och slänger pepparkaksformar i luften. Och så käkade vi hamburgare till ett Blåsningen-avsnitt över bardisken. Och mitt i allt lyser plötsligt solen in på övervåningen. Vilken energikick. Jag fattade genast nya kameran med favoritobjektivet och knäppte av ett par bilden på favoritobjektet (dock med hamburgerdressing runt munnen).
Bilder: Isa
När jag vaknade idag rusade jag till fönstret för att se vilken mängd snö som enligt väderleksrapporternas Klass 2-varning kommit under natten. Men nada. Ingen storm what so ever. Men nu, efter ha varit vaken en timme märker jag hur det hela har kommit igång. Nu snöar det för fullt utomhus och det mullras i fläkten – så som det bara gör när det blåser ordentligt. Hoppsan, nu slutade visst teven att fungera också. Jag tror bestämt att vi stannar hemma idag!
In love with letters. Ja man är ju onekligen en typografinörd. Tycker att varje bokstav nästan kan klassas som ett konstverk. Det gäller förstås inte all typografi, långt ifrån. Bodoni och Futura är två personliga bokstavsfavoriter som jag aldrig ledsnar och använder om och om igen. Vilka har ni som favoriter?
