Sista timmarna är avklarade och jag kan nu beteckna mig som föräldraledig i minst ett år! Egentligen tar jag ju ut kompledighet hela januari, men det låter ju mer häftigt att säga man är föräldraledig.
Blev lite tumultartat. Hade föreställt mig en mysig fika med glögg och pepparkakor och att alla höjde glaset och gav lyckönskningar och kramar. Faktum är att alla i princip rusade ut på lunch mitt i tumulten. Jag hade det så stressigt under morgontimmarna att jag fick skippa morgonkaffet. Får väl ramla in någon gång under januari och säga adjöken på riktigt.
Känns förstås lite vemodigt att vara borta från jobbet så länge. Fast mest känns det skönt. Längtar så fördärvat tills man verkligen kan kalla sig förälder. Mamma. (Jag tror det är något fel på min tårkanal. Jag är så blödig att jag inte känner igen mig själv. I bilen, i duschen eller på toa. Helt utan förvarning. Ja se dessa hormoner…)
Ikväll ska jag hälsa på lille Tim så då lär väl hormonerna tar över igen. Slog precis in hans födelsedagspaket innehållande en lillebrorbody och döskalletutte vilket resulterade i kolsvarta ränder efter kinderna. Smidigt. Tur jag inte kladdade ner lillkilles kläder iaf.
Publicerad: 2005/12/22