ÅRETS PROJEKT: Pingisrummets förvandling till kontor/ateljé. David har uppnått superhjälte-status med sina insatser i källaren. Nu stormtrivs jag här nere och han får nästan dra mig i örat för att få mig härifrån.
ÅRETS LÅT: Även om den har några år på nacken så är det ”Av längtan till dig” med Cajsa-Stina Åkerström. Det är Theos låt. Och det här året handlar om honom. Jag börjar hulka mig redan i introt.
ÅRETS HAPPENING Förutom Theos födelse så är det nog den finfina namnfesten som ägde rum ute på altanen på sommarens varmaste dag. Det blev diktläsning, god mat och ståhej med levande musik framförd av självaste farfar. Sen blev det lite poolbadande och läskande saft ute på terassen. Ett riktigt pangkalas, trots Dollarstore-ballongerna som small och skrämmde vettet ur oss alla med jämna mellanrum.
ÅRETS RESA: Jag säger bara; Roadtrip Ikea Sundsvall. Oh så horibelt.
ÅRETS HURRA: Ett stort hurra till mig för att jag förverkligade en av mina drömmar, Isa Form. Även om det varit lite tufft sjösätta två bebisar under samma år.
ÅRETS SLIT: Slutspurten av graviditeten. Jag har aldrig varit med om något så tufft. Även om jag mådde hyfsat var mitt tålamod i botten. Jag började nästan tro jag var skendräktig.
ÅRETS PLAGG: Pyjamasen med myspyxorna, de slappa med ultra-mega-stretch. Jag har varit sluskmorsan personifierad.
ÅRETS KÖP: Voksipåsen. Oh så dyr med huva så bra!
ÅRETS LYCKA: Theo alias Mr Fluff. Den där underbara guldklimpen med grop i hakan, pussmun och tjorvigt hår. Som är killig i ljumskarna, älskar att dansa, avskyr köksbestyr och gör pruttljud mest hela tiden. Han är det bästa som har hänt oss.
ÅRETS SORG:Theos turbulenta ankomst till världen och de tre jobbiga veckorna på barnintensiven. Kommer nog alltig göra ont i hjärtgropen när man tänker tillbaka på det. Tack och lov kom vi ändå till slut hem med högvinsten.
ÅRETS SKIVA: Tveklöst James Morrisson – Undiscovered
ÅRETS BOK: Jag fantiserade när jag vara mamma-to-be hur jag skulle dra hem lass från stadsbiblioteket och kappläsa med en kaffekopp i ena handen medan Theo låg och jollrade på en filt. Pyttsan. Räknas instruktionsboken till babyvakten?
ÅRETS FILM: Det är få filmer i år som lyckats hålla mig vaken. Men alla svenska polisfilmer med Kurt Wallander och Martin Beck lyckades. Det ger väl pluspoäng?
ÅRETS FÖRÄNDRINGAR: Mitt tålamod har varit på ett rejält träningsläger. Jag har fått en Karl-Alfred-högerarm. Jag har fått bajsradar. Blev blondin igen. Har slängt in alla högklackade i förrådet. Medlem i barnvagnsmaffian. Företagarinna. Tidsoptimist (det trodde jag aldrig). Och det som knäcker allt – jag har blivit världens lyckligaste mamma till Theo.
KOMMANDE ÅRS FÖRHOPPNING: Att vi alla ska få vara friska. Att Theo fortsätter ge oss sovmornar. Att jag ska tappa några kilon. Att köksrenoveringsplanerna sätts i verket. Och att Isa Form tar världen med storm.
