Kl 14.30 kom limousinen. En vit lång sak med röd sammetsklädsel, champange och dunka-dunka musik. Vi kände oss som filmstjärnor. Rutten tog ca tjugo minuter. Det var tur, för jag hyperventilerade när jag satte mig i bilen. Jag hade hoppat i klänningen först tio minuter innan limousinen körde in på uppfartet. Jag som är tidspessimist.
Kl 15 var vi där och började vår långa promenad mot strandkanten nedanför stugan där alla bröllopsgäster väntade. Inmarschmusik blev Eva Cassidys ”At last” (efter tips på bröllopsbloggen I nöd och lust).
Vigselförättare var en lång mörk man från kommunen. Vi hade kontaktat honom redan i maj med ett önskemål på program. En borgerlig standardvigsel är ju typ över på två sekunder, och vi ville ha en lite längre version. Mitt i vigseln sjöng svärfar ”Stand by me”. David sa JA. Jag sa Jåå. Sen sa ja Jajjamensan. Så fungerar jag när jag är nervös. Sen blev det den stora kyssen, följt av ett regn av jasminris, och hjärtformade ballonger som släpptes i luften.
Sedan spelades Four Tops ”I Can’t help myself”. Allt pirrpirr släppte och en skön lugn och lycklig känsla spred sig genom kroppen. Vi skålade i champagne och åt jordgubbar. Theos finskjorta blev rosafärgad, men det bekymrade mig inte ett smack. Därefter blev det tipsrunda om brudparet medan jag och David tog oss ytterligare ett champagneglas och mina tår fick sprattla loss för en stund. Kvällen avnjöts under ett stort partytält till havsutsikt. Vi åt jättegott. Fick höra många jättefina tal som fortfarande får det att klumpa i halsen på mig, lyssnade till underbar musik, mycket 50- och 60-tals hits som svärfar övat in bara för oss, ibland ackompanjerad av Davids syster.
Senare på kvällen invirade i filtar blev det karaoke, irish coffees, tioårig whisky, janssons frestelse, spex och musiktävling. Här visar jag inga bilder, då jag vet mina nära och kära är rädda för att behöva medverka på bloggen. Några av dom hade visst hållit på till fem på morgonen. Själva drog vi kring 02. Jag är impad över att vi lyckades hålla oss vakna så länge, men nu har vi reparerat oss i soffan några kvällar i rad, som sagt, gifta sig är hard work. Men det är värt det. Jag är världens lyckligaste Fru Norman Sällström. Nu är det bara våra lerfigurer jag har kvar att visa va? Sen lovar jag att lägga ner mitt bröllopspladder! :-)
Publicerad: 2007/07/17
Vilka fina bilder! Grattis grattis!
Jag instämmer! Jättefina bilder och ett kanonsnyggt brudpar! :) Mina varmaste gratulationer till herr och fru Norman Sällström. Må ni få många lyckliga år tillsammans framöver! :)
Kramar
Det låter som att ni fick väldigt många fina bröllopsminnen! Många bra tips fick jag från detta inlägg också. Vi vill inte heller ha ett mastodont bröllop, men ändå inte en 2-sekunders vigsel…när nu sen den dan kommer. Men drömma o planera e ju gratis! ;-)
Kram till er.
Men! GRATTIS!! :) Vad roligt! Åh vad fina bilder! Klänningen var jättefin! Kram/Emma
GRATTIS GRATTIS TILL ER!
Tänk här har man inte varit in på några dagar och så möts man av så roliga nyheter:)
KUl och så vackert brudpar och vackert bröllop!
Kram
Åh,vad det lät härligt! Låter som att ni har haft en fantastisk dag! Vilka fina kort! Grattis ännu en gång! All lycka till er!
Va roligt att få höra lite om er stora dag!! För mig får du gärna babbla på mer om dagen! ;-)
Jättefina kort! Verkar som om det var ett ”lagom” bröllop, i positiv mening! Man blir lite bröllopssugen… :)
Supergrattis till er båda!!!!
Wow! Och grattis! Det verkar helt perfekt i mina ögon med ett så privat, personligt och avslappnat bröllop som det verkar ha varit. Toppen.
JÄTTEJÄTTEGRATTIS!!!!! ååhh va kul! helt fantastiskt underbart bröllop ni verka ha haft, fina var ni också, verkligen jättefina, Grattis så mycket igen! kram
Vad härligt! Stort stort grattis igen! Personligt och varmt. Kärlek.
tack än en gång snälla söta ni för alla gratulationer :-)
Grattis! Och ja, du har helt rätt, det är Hard Work att bli fru. En dryg månad kvar för vår del och jag börjar längta tills det är över… Puh…
Jättehärliga bilder!
pernilla: Spännande, stort lycka till!!
Grattis! Jag blev så full i skratt, sitter i ett soligt Dalsland och kollar in din blogg efter tips av en vän. Ser att ni gifte er den 14 juli, det gjorde vi också, i Pite till på köpet!!! 115 mil hemifrån….(är en äkta Pitetjej från början) Vilket härligt sammanträffande! Känner så väl igen det där med att välja kort till tidningen….hmmm… Lycka till nu som herr & fru! Hälsningar Mia