Och så kommer traditionsenligt årets sammanfattning igen. Det är alltid lika svårt att sammanfatta ett år på ett par rader, tur man har bloggen att titta tillbaka i.
Årets projekt: Vår uteplats. Under några veckor av sommaren tog den nya uteplatsen form och den blev så himla himla fin och som gjuten till huset. Lagom till vår femte bröllopsdag bjöd vi in några av våra närmaste vänner för en sommarfest med drinkar, fiskspett och utomhusdisco. Mys. Åh vad jag längtar efter sommar igen.
Årets låt: Ja men det måste väl vara Dansa Pausa. En låt som både mamman och sönerna (kanske lite pappan också) dansat loss till både på vardagsrummets parkett. På Lollo & Bernies osande disco i Mallis. Och på dansgolvet.
Årets resa: I september i år gjorde vi återbesök på Sunwing Resort & Spa på Mallis. Vi var där senast när Theo var tre år och han har tjatat om mallis ända sedan dess. Nu fick vi med oss svärföräldrar och makens systerfamilj samt vår nya familjemedlem på en härlig vecka boendes på samma fina hotell. Underbart!
Årets köp: Detta lilla lilla bord från Massproductions. Så nöjd med denna lilla möbel. Frågar ni min man så säger han nog platteven i samma rum. Här ser ni den i svart men vi har den i vitt. Och jag vill ha fler!
Årets sämsta köp: Jag vet inte hur mycket pengar jag har spenderat på nylonstrumpor i år. Ni vet, plötsligt en dag så står man där utan strumpor i lådan och får lite panik. Sen köper man ett par, och då är det antingen superobehagliga, går ända upp till armhålorna, glider ner eller så gör man ett hål i dom med en gång. Jag ljuger inte om jag säger att jag köpt fyrtio par i år. Och nu har jag hål i allihop igen. Vad är det med dessa strumpbyxor?
Årets Isa: Kan vara när jag kraschade en vinflaska på stans sushiställe. Rätt pinsamt. Kan också vara när jag för ett par veckor sedan sprang runt på Åhléns och letade efter klappar till sönernas julstrumpor. Det var under den period jag hörde mest illa då en ond öroninflammation klappat igen mitt enda hörande öra. Jag hittade en sån här pruttkudde i miniversion som precis rymdes i handen och som skulle passa perfekt i Eddies strumpa. Så gick jag runt där i varuhuset, och tänkte inte på hur jag klämde på denna pruttkudde om och om igen förrän en tant vände sig om och borrade ögonen i mig så där äcklat och uppläxande. Men det var igen riktig prutt, ville jag säga. Men jag stod bara där. Helt tyst.
Årets slit: Med detta färskt i minne så måste jag säga december månad. Jag kan sammanfatta december med ”Magsjuka är vi allhopa, allihopa, allihopa”. Jag hade kräksjuka tre vändor. Eddie tre vändor. David en gång och Theo en gång. Överallt omkring oss magsjukor. Det har gått åt mycket handsprit vill jag lova. Sen har jag även hunnit med influensa, worst kind. Fick öroninflammation på mitt enda hörande öra och hörde bara mina egna hjärtslag under 1,5 veckas tid. Tortyr! Sen fick Eddie ögoninflammation och höger feber. Sen fick Theo feber. Sen fick Eddie hög feber igen. Och sen jag och David förkylda. Dessutom sparkade jag in lilltån i ett bordsben så den har varit blå i över en vecka nu. Och kocken David fick åka till akuten då han skar sig rejält i handen på jobbet varefter han inte kunde använda handen på länge. När han väl prövade jobba igen fick han något eldkorn från stekbordet i ögat. Näpp. Inte vår månad.
Årets plagg: Kjolen. Jag har investerat i många fina klänningar och kjolar i år och känner mig faktiskt tillfreds med insikten om att hur mycket jag än försöker så trivs jag inte i ett par jeans.
Årets lycka: Mina två fina söner förtjänar alltid den här kategorin. Och min man så klart. Ibland undrar vi vad vi gjort för att förtjäna så underbara fina söner. I år har jag extra mycket känt hur oerhört viktig familjen är och hur man aldrig ska ta något för givet.
Årets förändring: Theo börjar skola. Eddie börjar förskola. Maken börjar om att jobba efter en låååång föräldraledighet. Jag sitter ensam i ett tyst hus och jobbar. Får dessutom lära mig hur det är att stressa på morgonen med TVÅ barn. Det visade sig vara en väldig skillnad från ett.. Men förändringar är bra. Nu ett par månader senare har vi fått flyt i rutinerna och sönerna gillar både förskola och skola. Jag har åter upptäckt hur skönt det är att jobba ostört och maken och kocken trivs bra han med.
Årets film: Jag vet inte om den räknas som en film. Men ”Torka aldrig tårar utan handskar” förtjänar helt klart den här kategorin. En sån fin, kärleksfull men sorglig film som jag hoppas fått många fördomsfulla människor att vakna till.
Årets bok: Jag har verkligen inte hunnit med många böcker i år. Mest barnböcker. Just nu har jag ”Femtio nyanser av grått” i öronen. Har kommit några kapitel in i boken och vet inte om jag törs lyssna mer. Ni som läst den vet vad jag menar.
Årets skiva: Joshua Radin. Underwater.
Årets hurra: Att jag vågade satsa på lite nya produkter till Isa Form. Brickor och muggar. Otroligt roligt och spännande. Jag hoppas jag vågar lite till nästa år. Har mängder av idéer och jag hoppas hinna förverkliga åtminstone en av dem. Så jag hurrar för att jag fortfarande får pyssla med det här ofantligt, fantastiska jobb som jag bara älskar att göra. Snälla gud om du fanns, låt mig få hålla på med det här tills jag minst blir åttiofem.
Kommande års förhoppning: Att min familj och alla i min närhet får vara friska, glada och lyckliga. Det är allt jag begär. Kram på er mina bloggvänner och ha ett riktigt mysig, gnistrande, friskt och gott nytt år!
