Hej! Jag heter Isabelle Norman Sällström. Men kallas för Isa. Är en formgivare och illustratör från Piteå. Inredningsnörd. Sushikär. Rätt klantig, rätt ofta. Kan inte leva utan musik och min familj. Bor växelvis i vår funkisvilla i Piteå och vår stuga i jävre med David, Theo, Eddie och besten Bosse.
Förutom formbutiken så frilansar jag som formgivare och illustratör. Kolla gärna mitt portfolio! Kanske har du ett roligt uppdrag till mig?
Nu stänger jag igen för många lediga härliga dagar. Den här månaden har varit så otroligt intensiv, på så många plan, så jag har nog aldrig sett fram emot lite ledigt så mycket som nu. I år skickar jag heller inga julkort utan har istället skänkt ett bidrag till Unicef’s viktiga arbete. Vill med det skicka er alla stora julkramar och önskar er en riktigt God Jul och ett Gott nytt år!
Illustration: Isa Form för UNICEF
Vi har lagt ner julkortsverksamheten för något år sedan, men varje år försöker jag fota en gemensam bild på brödernas bus att ge till släkten i julklapp. Ingen lek är det ju, och efter 128 bilder så återstod en där de varken höll på så ihjäl varandra, någon fot var i vägen, eddie grävde i sin brors mun, skärpan var hyfsad och båda tittade in i kameran. En pärs varje år!
Bilder: Privat
Eddie med mormor vid vattenbrynet nedanför stugan där vi badade, åt kex och solsvettades för inte alls längesedan. Även om jag inte är någon vintermänniska så älskar jag det faktum att vi bor på ett ställe där väderväxlingarna är så stora att vi får uppleva både varm sommar och kall vinter.
Vi har golv. Ja nu är faktiskt stugan inte långt ifrån klar. Den här bilden fotade jag en kväll förra veckan då halva stugan hade golv. Det här kommer från Pergo är en vitlaserad furulaminat. Ja det blev ett laminat till slut. Jag våndades över detta beslut och hur det skulle kännas, men jag är jättenöjd med resultatet.
Förra veckan kaklades och klinkrades badrummet och hallen fick dessa fina plattor från Konradssons, serien heter Marte. Egentligen skulle vi ha stora 60×60 plattor, men när plattsättaren lagt halva golvet visade det sig att en kartong var felsorterad och plattorna inte skulle räcka. Så han rev upp alltihop och vi kilade in på Beijer som hade samma plattor fast i 30×60.
Nu är det sannerligen nedräkning. Beställ posters senast i kväll söndag kl 21 och lagervaror senast onsdag kl 12. På torsdag, då tar jag semester.
Jag har ju som tradition att bjuda på ett etikettark att skriva ut till jul. Här kan ni ladda ner årets upplaga på åtta etiketter. Skriv ut på ett tjockare papper, klipp ut och stansa ett hål. Hälsningen kan ni skriva på baksidan. Jag blir förstås glad om ni ger en liten kommentar här ifall ni använder dem!
En liten skrivarlust smög sig på. Det har minst sagt varit en hektisk period. Firman på högtryck och maskiner som går sönder. Fix med fritidshuset som börjar närma sig final. Och så ett elakt virus som angrep familjen och gick runt, runt.
Jag hade haft rekordhög feber två helger i rad och en envis värk i händerna under flera veckor och var övertygad om jag var ganska döende. Jag googlade och det gjorde inte saken bättre. Plötsligt hittade jag en massa andra symptom också på allt möjligt. Min son med samma gener och överoroliga drag som mig gav mig ett tårögt farväl en morgon när jag skulle till doktorn. ”Hoppas det inte är nått allvarligt” sa han och tittade på mig med den där blicken bara han har.
Men doktorn hittade inget fel på mig. Så klart. Det var ingen hemsk dödlig sjukdom. Och hade jag varit svårt reumatiskt så hade jag kanske inte kunnat stå med raka ben och sätta handflatorna i golvet. Jag som var beredd på att skola om mig och börja rita med tårna. Nej mina händer var nog ganska utarbetade, det var allt.
Nu sitter jag här och pustar ut, mitt mellan två leveranser från tryckeriet. Händerna värker än, men jag ska ge dom ett lång ledighet snart.
En av mina favoritbilder på Theo. Har ramats in och ska sättas upp i fritidshuset.
Jag har skrivit här i över åtta år nu men känner hur jag mer och mer börjar avlägsna mig härifrån. Känns som om orden och raderna tvingas fram och jag vet inte om jag räcker till längre för bloggen. Kanske kommer lusten tillbaka, kanske inte. Inläggen kommer i alla fall vara lite mer sporadiska och texterna kortare från och med nu. Kanske kommer bloggen bara vara ett skyltfönster för Isa Form. Vi får se. Det blir i alla fall när lusten faller in. Här ett par instagrambilder från veckan som gått, följ mig gärna på instagram!
1) Nya brickan dropp i min snygga Brickfia 2) Julpyntat i loppisskål 3) Ännu mer smygpyntat 4) Kund fotar fin bild på mina nya kuddfodral 5) Räven raskar is back 6) Glimt av min favoritmöbel.
