Så här såg det ut igår kväll när Theo och Stella skulle borsta tänderna för kvällen efter ett pyjamasparty med popcorn, film och tevespel – mitt i veckan! Vilket lyx!

Så här såg det ut igår kväll när Theo och Stella skulle borsta tänderna för kvällen efter ett pyjamasparty med popcorn, film och tevespel – mitt i veckan! Vilket lyx!


- Mamma, hur stor är bebisen nu?
- Den är ungefär lika stor som ett äpple, lite större.
- Kan den prata, tror du?
- Nej, den kan inte prata, men höra!
- Kan den inte?
- Först när den är född, och då kommer den nog mest att skrika!
- Men inte gör busiga bebben det?
- Det tror jag busiga bebben gör, det gör alla bebisar när dom föds!
- Då ska jag säga ”skrik inte, mamma och pappa får ont i örona!”
- Haha, ja fast bebisen förstår nog inte det..
- Då ska jag hålla för öronen, så här. Hela tiden ska jag det.
- Det kan du ju göra!
- Kommer den snart? Är det verkligen snart, mamma?
- Nja, det ska komma snö och vara jul först. Och du hinner nog fylla år också!
- När snöar det då?
- Det är nog ett tag kvar innan dess, får vi hoppas!
- Ja den kommer väl nån gång. Nån gång kommer den väl.
Idag var första dagen på dagiset störstingavdelning, efter ett låångt sommarlov. Och Theo har somnat vid middagsbordet. Vi som inte inte ens har ätit middag än?
Kanske beror tröttheten även på nattens händelse. Jag har ju visst pratat i sömnen igen. Eller snarare morrat, skrikit och levt rövare. David hade tydligen tagit mitt torkade-frukt-band (?) och jag var så arg att jag skakade. David skakade visst också, hälsar han. Ja, hur frisk är jag? Jag är ju visserligen gravid, men vet inte om det håller som ursäkt denna gång..

Bild: Isa
Vi har en sångfågel här hemma. Snappar upp alla sånger han hör och sjunger högt och ohämmat. Ibland måste vi till och med be honom att sluta. Speciellt när han nynnat på Gummibär song halva dan. Tack farmor och farfar för att ni spelade denna fina låt för ert barnbarn.
Idag när han sjöng ”Fy faan, fy faaan, ajma fy faaaning” hoppade både jag och David till och bad honom omedelbart att lägga av. Men i samma stund vi såg hans överrumplade min förstod vi att det inte alls var menat som något dumt. ”Men det är ju bara Fy faaning, pappa?” Alltså Free Falling med John Mayer, en av mina favoritlåtar som spelas flitigt här hemma. Jag måste försöka föreviga detta på film.
Här hemma är superhjältar fortfarande väldigt inne. När Theo fick en semesterpeng av farmor och farfar gick han genast till leksaksaffären och köpte sig en efterlängtad Batmandräkt (han har ju redan i en superman och spiderman i sin garderob). Får man säga – suck?
Nya motivet Superhjälte blev förstås en klar ny favorit här hemma. Motivet hör ihop med inbjudningskortet TUFF. Och självklart kan ju superhjälten vara både en kille eller tjej där under dräkten. Namnet är valfritt och resten av texten finns på svenska eller engelska.



Theo älskar bokstäver just nu. Att skriva och läsa. Vi får backa ibland då han hittar någon spännande skylt när vi är ute och kör. På eget bevåg skrev han just en kärleksförklaring till mormor och morfar och farmor och farfar. Som här ”THEO ÄLSKAR MORMOR MOFAR”. Och ser ni hjärtat också? Själv fick man en ”THEO ÅG MAMA STRADEN” (vi är just hemkomna från strandliv på gläntan). Ja man är ju stolt.
Jag är noll märkesnörd när det gäller kläder och shoppar mesta av Theos kläder på Lindex eller H&M. Men jag har inget att säga till om vad gäller inköp ifall Theo är med. Det slutar oftast med att vi kommer hem med två nya Star Wars eller Spiderman-tshirts.Varje eftermiddag efter dagis går han med bestämda steg till sin garderob för att kränga av sig ”dagiströjan” (den jag valt) och byta om till superhjält-tröjan. Helst den med mantel. Igår kväll hade vi en stor konflikt eftersom han vägrade ta av sig just denna manteltröja när han skulle sova.
Men danska POMP de LUX är en ny klar favorit, även hos Theo. Speciellt eftersom han inbillat sig att det står cowboy på en tröja (men det står egentligen bara boy). Efter tips om 50% rea förra veckan så klickade jag hem nästan en hel garderob. Plaggen känns väldigt ”skräddade” och är av underbar kvalité med fina påkostade detaljer. Så jag tipsar vidare om denna underbara webbutik!

Kejsarens nya kläder. Foto: POMP de LUX
Så här glad var Theo på hästens rygg i lördags! Hade jag vågat hade jag gärna tagit en tur på kamelens rygg, fast då hade det nog varit väldigt synd om den kamelen. Cirkusdirektören bredvid ser däremot ut som han ska somna. Fast jag tror det måste vara enormt kul att jobba på cirkus ändå. Jo, jag tror faktiskt att jag ska bli cirkusdirektör i mitt nästa liv!

Ni vet dom där föräldrarna som talar vitt och brett om sina barn. Som det gnistrar i ögonen på när det berättar om barnens superdåd. Allt de kan, och hur fullkomligt fantastiska de är. Jag har visst blivit en sån. Jag erkänner att jag är helt förtrollad av min son. Allt han gör och den han är. Jag brukar störa mig lite tidigare på den typ av förälder jag har blivit. Men nu är jag den, och kanske till och med den värsta sorten.
När han läste ”specialpris hårklippning” på reklamskylten inne i stans galleria blev jag så stolt att jag nästan svimmade, ville basunera ur det för hela världen. Eller när han lutar sig in i köket från hallen och frågar om han verkligen kan gå in med skor. Eller när han erbjöd mig halva sin glass när han märkte att jag blev utan…
Jag kikar på honom ibland och undrar om han verkligen kan vara på riktigt? Vi har bara en, men han är helt helt underbar. I den ibland grå vardagen behöver jag bara skruva de där långa lockarna runt fingrarna, sniffa honom i nacken och krama honom hårt. Och genast känns allt mycket bättre.
Theo med sina superkrafterÄntligen, ett par månader för sent, är Theos fjärde film för 2009 klar. Det har ju blivit tradition att samla ihop alla videosnuttar under året att bränna på skiva. Introt har förstås bakgrundslåten ”Beat it” med idolen Michael Jackson (även om Eric Saadhe, tyvärr, utmanar).
Jag är så himla lycklig över att vi tar oss i kragen titt som tätt för att föreviga dessa stunder som i år var michael-jackson-dansande, stugvarande, strandspringande och fram för allt många roliga pratstunder. Även om det blir allt mer sällan. Att kika på Theos allra första film gör en alldeles knäsvag och fjompig. Ifall vårt hus skulle börja brinna så hör dessa fyra filmer och alla fotoalbum till de prylar jag skulle rädda främst. Lätt!

Introt till Theos fjärde film, gjord i iDVD.