Hej! Jag heter Isabelle Norman Sällström. Men kallas för Isa. Är en formgivare och illustratör från Piteå. Inredningsnörd. Sushikär. Rätt klantig, rätt ofta. Kan inte leva utan musik och min familj. Bor växelvis i vår funkisvilla i Piteå och vår stuga i jävre med David, Theo, Eddie och besten Bosse.
Förutom formbutiken så frilansar jag som formgivare och illustratör. Kolla gärna mitt portfolio! Kanske har du ett roligt uppdrag till mig?
Jag har kidnappat ett gäng möbler från min mormors källare. Fina skåpet som jag via instagram fick veta heter Futura och är designat av David Rosén för NK, samt ett gäng snygga stolar som jag klädde om i ett grått tyg från Åhléns. Stolarna ska till fritidshuset men skåpet pryder redan vårt vardagsrum och sväljer en helt otrolig mängd pyssel, fakturor och pärmar. Det är kul med gamla möbler. Har betydligt mer själ och hjärta än beståskåpet som står i samma rum.
Bilder: Isa
Igår var första dagen på länge som jag fick riktiga vårkänningar. Theo fick en ny cykel, till synes dubbelt så stor som hans förra. Vi drog ut dynorna till soffan på uteplatsens hörnsoffa och åt päronsplit i solskenet till musiken av snödroppet från taket. Det ligger väldigt mycket snö än på bakgården, men snart är det studsmattedags och vårblommor i grankrukorna. Och snart ser jag denna vy när jag går ner på uteplatsen.
Det finns så snälla människor. Jag skrev ju för ett tag sedan om det fina bordet Lövbacken som hade sålts i en liten upplaga på IKEA Älmhult men snabbt tog slut. Det gick ett tag och jag blev kontaktad av en bloggläsare som bor i Västerås med information om att den just kommit in på varuhuset där också. Hon var så snäll att hon skeppade upp ett exemplar av bordet till mig. Så nu står ett exemplar i vårt vardagsrum och jag är så glad glad glad. Tack snälla Maya än en gång!
Instagrambilder på fina Löbacken
Ljuset nu i vårt vardagsrum den här årstiden är inte särskilt förlåtande. Och det är svårt att vara disciplinerad och hålla sig till arbetsuppgifterna. På fönstrerna avslöjar sig hela ansiktsavtryck och parketten visar en stig av vällingfläckar hela väggen till Eddies rum. På köksgolvet hittar jag en fasttorkad tomatskiva och vardagsrumsmattan har ett prickmönster av modellera. Men det skiter jag i. Jag fokuserar istället på solen som värmer i ryggen. Vårvibbar!
Nappula ljusstake är designad av Matti Klenell. Jag har helt kärat ner mig i den och skulle även vilja ha en eller tre i havsblått och svart. Och mässing. Här två vita på vårt vardagsrumsbord som jag gav mig själv med i nyårspresent. Varför är shoppingbegäret som värst under årets fattigaste månad, någon som har en teori?
Bild: Isa
Jag har alltid varit svag för att shoppa kläder. Men till mitt försvar köper jag aldrig dyra kläder. Jag köper gärna på rea, och gärna något som inte sitter helt perfekt men som jag kanske någon gång får användning av. Som den där svarta tighta klänningen med djup urringning i ryggen – hur tänkte jag? Eller den tvärrandiga klänningen som jag ser dubbelt så bred ut. Och jag slänger aldrig något heller. Inte ens om det blivit noppigt eller luktar räv.
Idag ska jag göra något åt saken. Rensa. Rensa. Rensa. Imorgon kommer jag mötas av ett snyggt och välorganiserat dressingroom som förhoppningsvis inte ger mig ångest varje morgon. Amen.
Dressingroom i rensbehov.
Jag har aldrig haft ett sånt sug efter att julpynta som i år. Men julpyntandet har uteblivit. Tiden har inte funnits helt enkelt. Kräkor har kommit emellan. Denna vas med några bantade kvistar är väl ett av de få pynt vi har här hemma. Men idag blir det andra bullar. Saffransbullar och julpynt. Tänk om vi rent av skulle ta fram den stora granen? Är inte säker på att maken nappar dock.. Har en fin andra advent, hörrni!
