Isa ocensurerat « www.isa.nu/blog

Arkiv för kategorin ‘Isa ocensurerat’

Tillägnad M

Veckans låt tillägnar jag det vedervärdiga viruset som börjar på M. Ja jag vill knappt nämna det med namn. Det har nu drabbat mig 5 gånger, Eddie 4 gånger, David 1 gång och Theo 3 gånger bara denna vinter. Nu har jag liksom doppat barnen i handsprit och desinfekterat hela huset så nu jäklar är den portförbjuden.

Isa ocensurerat

Ibland undrar jag om jag är i en film, som typ Jim Carrey i Truman show där allt runt omkring honom är regisserat. Det känns som att vissa saker bara händer mig. Som nu i helgen då jag skulle prova ett par byxor i åhlénsvaruhuset i stockholm. När jag dragit upp byxorna halvvägs tappar jag balansen. Jag faller ograciöst ut ur provhytten, pladask rakt på golvet utanför. Med ett högt bröl dessutom. Och fortfarande med byxorna neddragna till hälften. Jag inser att ett sådant ögonblick ju omöjligt kan ha regisserats i förväg. Det är nog sån jag är lagd helt enkelt, en klumpeduns.

Nattskift

December har inte börjat och redan råder kaos på källbogatan 65. Både mamman och pappan har mycket på jobbet. Vabb finns inte i vår värld. Veckan börjar med att jag får en jobbig och seg förkylning, faktiskt på min trettioförsta födelsedag. Så jag kände mig inte i min bästa form för att fixa form direkt. Men idag var det tänkt att farmor skulle hämta pojkarna och jag skulle få jobba ikapp hela eftermiddagen. Kvällen. Natten. Med två glas vin och prosciutto. Men då släpper Eddie en megakräka över hela sitt rum. Jo faktiskt två. Två megakräkor. Och något läbbigt även andra vägen. Härligt, tänkte jag och höll tillbaka tårarna samtidigt som jag badade kräkmattor i badkaret.

Nu när pappan äntligen kommit hem från jobbet sitter jag och funderar på om jag ska skippa favoritprogrammet X-factor och helt enkelt återgå till ursprungsplanen. Fast jag byter vinet mot nässpray och vitpepparkorn. För det är ju lika bra för jag hör ju inte ett dyft då förkylningen lagt ett tjockt lock över mitt enda fungerade öra. Och så har jag ju hört att det går löss också. Och vattkoppor. Och förkylningar. Så det är väl lika bra man kör igång då, man vet ju aldrig vad december har att bjuda på.

På plussidan måste jag ändå säga att vi har vi köpt alla julklappar utom en. Dessutom är Eddie redan sitt busiga jag igen. Det är ju bra. Trevlig helg på er!

Trettioett

Idag fyller jag trettioett. Jag hörde någonstans att man inte längre räknas som ung vuxen efter att man fyllt trettioett. Nu är man vuxen. Inte ung. Bara vuxen. Grabbarna överraskade mig med en sån här fotbadsmaskin imorse. En sån man sitter med fötterna i när man är pensionär och käkar filmrullar framför Antikrundan till. Man somnar nog också i den och vaknar några timmar senare alldeles uppblottnad. Jag kände mig inte en dag yngre efter den presenten. Men jag hade faktiskt önskat mig en sån maskin. Den låg högst upp på min önskelista. Det är väl ett ålderstecken om något?

En mysbild från gårdagens släktkalas får pryda detta inlägg. Instagrambild såklart.
Visst följer ni mig på där? Sök på ”IsaForm” så hittar ni mig.

Bra förebilder

Sånt här får mig att fundera om vi verkligen är så bra förebilder för våran son. Fann Eddie i kylen en dag där han kallade en burk öl för pappa och en dietshake för mamma. Hoppsan.

Mitt bländande leende

Det finns en risk att jag ser ut som Ross imorgon. Japp. Ja ni kan ju gissa vad jag ska göra? Fast enligt instruktionsboken tar kuren fyra nätter, så imorgon är nog gaddarna bara marsipansåsfärgade. Jag har blivit lovad fyra nätter i egen säng av maken, då Eddie som bekant gräver i min mun. Det får gärna ta fem nätter, om jag säger så. Jag återkommer med resultat.

Ett svettigt simpass

Jag och storasyster tänkte prova på att simma några längder i badhusets varmvattenbassäng i fredags. Behovsbad, hette det visst. Vi kanske borde ha anat oråd när de frågade hur handikappade vi var i receptionen, och om vi klarade av att använda omklädningsrummet som var lite längre bort. Det ska nog gå bra, sa vi.

När vi väl hoppat i våra baddräkter redo för att ta ett skönt simpass i bassängen så upptäckte vi att den lilla bassängen var besökt av ett stort gäng glada pensionärer som hade bytt kafferepet hemma hos Sigrid till ett möte i bassängen. Inte för att jag är den sportiga typen, och jag hade faktiskt gärna stått och surrat med några av tanterna jag med, men vi hade faktiskt för avsikt att bränna lite kalorier. Så jag och storasyster försöker parera oss mellan tanterna och farbröderna men jag tror att tre armtag var allt som gick innan jag var nära sparka Berit i rumpan och Bertil på en oanständigt ställe. Vi var väl i bassängen i två minuter innan vi hoppade i bubbelpoolen. Det kallar jag ett svettigt simpass.

Illustration Ngai chung