Hej! Jag heter Isabelle Norman Sällström. Men kallas för Isa. Är en formgivare och illustratör från Piteå. Inredningsnörd. Sushikär. Rätt klantig, rätt ofta. Kan inte leva utan musik och min familj. Bor växelvis i vår funkisvilla i Piteå och vår stuga i jävre med David, Theo, Eddie och besten Bosse.
Förutom formbutiken så frilansar jag som formgivare och illustratör. Kolla gärna mitt portfolio! Kanske har du ett roligt uppdrag till mig?
Bilen ville inte starta, så jag och Theo ägnade tillsammansdagen åt påskpyntning istället för stadstur tills dess att David kommer hem och meckar. ”När kommer påskharen då?” frågar Theo. Han har kikat i påskägget i flera veckor nu och börjar liksom tappa hoppet? Tur den kan användas till annat. Här några bilder.
Idag känns det väldigt mycket vår här i Piteå! Det firar jag med cellprovning i eftermiddag, il i tanden, hiskelig ryggont efter ett nedrans-så-tufft afropass igår, besked om att makens skatteåterbäring visst var i miniskala, tre mosade myror på hallgolvet och så en härlig vurpa i mina högklackade på uppfarten. Ah! Maken hade i alla fall förvarnat mig för skämt imorse och lämnat en kom-ihåg-lapp på köksbordet, så jag har inte gått på några som helst lögner idag.
En bob-tur bakom skotern, foto: isa
Bild: Pumps från Din-sko
Nej, igår kväll drog jag inte in många partypoäng. Även om ambitionerna var höga – jag hade ju till och med köpt nya pumps med klackar som jag knappt kunde gå i. Och jag föreslog till och med för våra partykompanjoner att vi skulle gå ut och skaka dom lurviga efter festen. Där snackar vi höga ambitioner. Men den förbaskade förkylningen som angripit mig under snart två veckor slog till och mitt huvud var nära att explodera. Snor i hjärnan, fick jag höra att det var. Så min snälle man tog mig under armen redan vid kl 9 och jag somnade i soffan efter en Treo. Piss! Det är ju inte direkt ofta man har party på agendan.
Nu har även jag åkt dit ordentligt. Jag hatar att vara sjuk. Fattas bara att scharlakansfeber drabbar familjen nästa vecka. Och vattkoppor veckan därpå. Theo får göra precis vad han vill idag eftersom min röst inte håller för någonting. Just nu ser han på Pippi på rymmen och äter glass. Jag tror han önskar att jag vore sjuk lite oftare.
Jag har fallit pladask för dessa espressokoppar med pantonefärger. Hittade dom på graham&green när jag slöslurfade idag. Här är det trist – vi inne på den tredje dagen av splaschljud och golvmoppande. Theo yrar och sjunger julsånger mellan febertopparna och kräkorna. Nu håller vi tummarna bara att han hinner repa sig innan restena av familjen åker dit. Håll er borta alltså.
Just när vi pratade om att vi inte tagit en enda vabb-dag sedan förra våren så kom en jumbokräka på vardagsrumsgolvet. Sen en andra i en fors över köksmattan och vidare efter köksluckorna. Och en tredje framför teven. Nu börjar det.
